Förslag till nya stadgar

På årsmötet 2009 beslöts att tillsätta en grupp som fick i uppdrag att se över IKSU:s stadgar. Här är gruppens förslag till nya stadgar. Förslaget skall behandlas på IKSU:s årsmöte den 24 mars 2010

Förslag till:

Stadgar för Idrottsklubben Studenterna i Umeå

Idrottsklubben Studenterna i Umeå är en ideell förening stiftad 5 maj, 1959 och med hemort i Umeå.

Stadgarna fastställda

 

 

IDROTTENS MÅL OCH INRIKTNING

Idrott är fysiks aktivitet som vi utför för att kunna prestera mera, ha roligt och må bra

Idrott består av träning och lek, tävling och uppvisning

Vår verksamhetsidé

Idrottsklubben Studenterna i Umeå (IKSU) vill på alla nivåer bedriva idrotts-, frilufts- och friskvårdsaktivitet så att det utvecklar människor positivt såväl fysiskt och psykiskt som social och kulturellt.

Därför vill vi utforma IKSUs verksamhet så att:

• den i alla led ständigt utvecklas och förbättras till form och innehåll
• alla som vill, oavsett etnicitet, funktionshinder, könsöverskridande identitet eller uttryck, sexuell läggning eller ålder, får vara med i IKSUs verksamhet.
• de som deltar får vara med och bestämma om och ta ansvar för verksamheten.
• den ger alla som deltar en kamratlig och trygg social gemenskap.

ALLMÄNNA BESTÄMMELSER

1 §       ÄNDAMÅL

IKSU har till ändamål att möjliggöra utövande av idrotts-, frilufts- och friskvårdsaktiviteter för medlemmarna, samt främja gott kamratskap.

IKSU ska vidare verka i enlighet med idrottens mål och inriktning i enlighet med Riksidrottsförbundets (RF) och vederbörande specialförbunds stadgar.

IKSU ska i sin verksamhet aktivt verka för en dopingfri idrott.

2 §       SAMMANSÄTTNING

IKSU består av de fysiska personer som har upptagits i för­eningen som med­lemmar.

3 §       TILLHÖRIGHET

IKSU är medlem i följande specialidrottsförbund (SF):

• Sveriges Akademiska Idrottsförbund (SAIF) och är därigenom ansluten till Sveriges Riksidrottsförbund (RF).
• det distriktsidrottsförbund (DF) inom vars område IKSUs hemort är belägen samt vederbörande specialidrottsdistriktsförbund (SDF) inom det SF-distrikt där föreningens hemort är belägen.

IKSU är skyldig att följa nämnda organisationers stadgar, tävlingsbestämmelser, övriga bestämmelser och beslut fattade av överordnat idrottsorgan.

På begäran av RS eller vederbörande SF-, SDF- eller DF-styrelse är IKSU skyldig att ställa föreningens handlingar till förfogande samt lämna av dessa organ begärda uppgifter.

4 §       BESLUTANDE ORGAN 

IKSUs beslutande organ är årsmötet, extra årsmöte och styrelsen.

5 §       FIRMATECKNARE

IKSUs firma tecknas av styrelsen eller, om styrelsen så beslutar, av två styrelseledamöter gemensamt eller av en eller flera särskilt utsedda personer

6 §       VERKSAMHETS- OCH RÄKENSKAPSÅRET

IKSUs verksamhets- och räkenskapsår är kalenderåret

7 §       STADGETOLKNING

Uppstår tvekan om tolkningen av dessa stadgar, eller om fall förekommer som inte är förutsedda i stadgarna, hänskjuts frågan till nästkommande årsmöte eller i brådskande fall av styrelsen.

Medlem förbinder sig genom sitt medlemskap i IKSU att i fråga om tillämpning av dessa stadgar inte väcka talan vid allmän domstol. Tvist om tillämpning av stad­garna skall i stället avgöras i enlighet med vad som anges i 33 §.

8 §       STADGEÄNDRING

För ändring av dessa stadgar krävs beslut av två på varandra följande årsmöten med minst 2/3-delar av antalet avgivna röster vid varje mötestillfälle.

Förslag till ändring av stadgarna får skriftligen avges av såväl medlem som styrelsen

9 §       UPPLÖSNING AV IKSU

För upplösning av IKSU krävs beslut av två på varandra följande årsmöten biträdande av minst 2/3-delar av antalet avgivna röster vid varje mötestillfälle – upplösning kan inte beslutas av extra årsmöte.

I beslut om upplösning av IKSU ska tillgångar användas till bestämt idrottsfrämjande ändamål.

Beslutet, jämte bestyrkta avskrifter av styrelsens och årsmötets protokoll i ärendet, samt revisionsberättelse jämte balans- och resultaträkningar, ska omedelbart tillställas vederbörande specialförbund.

IKSUs MEDLEMMAR

10 §     MEDLEMSKAP

Medlemskap beviljas av styrelsen eller av den som styrelsen delegerat beslutanderätten till. Envar som anmäler sig till inträde i IKSU och erlägger årsavgift antages som medlem.

Ansökan om medlemskap får avslås endast om det kan antas att vederbörande kommer att motarbeta IKSUs ändamål eller intressen.

Beslut att avslå medlemsansökan ska fattas av styrelsen. I beslutet ska skälen redovisas samt anges vad den medlemssökande ska iaktta för att överklaga beslutet.

Beslutet ska inom tre dagar från dagen för beslutet skriftligen tillställas den som fått avslag på medlemsansökan.

Beslut om vägrat medlemskap får överklagas av den berörde enligt reglerna i RF:s stadgar.

11 §     UTTRÄDE

Medlem som vill utträda ur IKSU, ska skriftligen anmäla detta till styrelsen och anses därmed omedelbart ha lämnat IKSU.

Medlem som inte har betalat medlemsavgift för två på varandra följande verksamhetsår får anses ha begärt sitt utträde ur IKSU. Medlemskapet upphör i sådant fall genom att personen avförs från medlemsförteckningen.

12 §     UTESLUTNING OCH VARNING

Medlem får inte uteslutas ur IKSU av annan anledning än att han/hon motarbetat IKSUs verksamhet eller ändamål eller uppenbarligen skadats IKSUs intressen. Härvid ska beaktas om han/hon tidigare tilldelats varning.

Beslut om uteslutning eller varning får inte fattas utan att medlemmen, inom viss tid dock minst 14 dagar, fått tillfället att yttra sig över skälen till den tilltänkta åtgärden

Beslut om uteslutning eller varning fattas av styrelsen, Beslut om uteslutning får begränsas till att omfatta viss tid. Sådan tidsbegränsad uteslutning får som mest omfatta sex månader från beslutsdagen.

I beslut enligt ovan ska skälen redovisas och vad medlemmen har att iaktta enligt RFs stadgar om han/hon önskar överklaga beslutet. Beslutet ska avfattas skriftligen och inom tre dagar efter att protokollet justeras sändas till den beslutet avser. Beslut får överklagas av den berörde inom tre veckor enligt RFs stadgar.

13 §     MEDLEMS RÄTTIGHETER OCH SKYLDIGHETER

            Medlem i IKSU

• har rätt att delta i sammankomster som anordnas för medlemmarna.
• har rätt till information om IKSUs angelägenheter.
• ska betala den avgift som beslutas av årsmötet; hedersmedlem är befriad från avgift.
• ska följa IKSUs stadgar och beslut som fattats av föreningsorgan samt följa i 3 § nämnda organisationers stadgar, bestämmelser och beslut.
• har inte rätt till del av IKSUs behållning eller egendom vid upplösning av föreningen.

14 §     DELTAGA I DEN IDROTTSLIGA VERKSAMHETEN

Medlem har rätt att delta i IKSUs idrottsliga verksamhet under de former som är vedertagna inom idrotten och på samma villkor som gäller för övriga medlemmar.

Medlem får inte delta i tävling eller uppvisning utan medgivande av styrelsen eller, om denna så bestämt, av sektionsstyrelsen. Om tävlingen eller uppvisningen arrangeras utanför Sverige, ska också vederbörande SF ge sitt samtycke, såvida inte SF beslutat om en annan ordning.

Är arrangören inte ansluten till det SF som är organiserat för att omhänderha den idrottsgren vilken tävlingen eller uppvisningen gäller, får medlemmen delta endast om detta SF godkänt tävlingen eller uppvisningen. 

ÅRSMÖTE OCH EXTRA ÅRSMÖTE

15 §     TIDPUNKT, KALLELSE

Årsmötet, som är föreningens högsta beslutande organ, hålls före utgången av mars månad på tid och plats som styrelsen bestämmer.

Kallelse till årsmötet ska av styrelsen senast tre veckor före mötet tillställas medlemmarna, eller kungöras i ortspressen och på IKSUs hemsida. Vidare ska kallelse jämte förslag till föredragningslista anslås på IKSUs officiella anslagstavla eller på annan lämplig plats. Har förslag väckts om stadgeändring, nedläggning eller sammanslagning av föreningen med annan förening eller annan fråga av väsentlig betydelse för föreningen eller dess medlemmar skall det anges i kallelsen.

Verksamhets- och förvaltningsberättelser, revisorernas berättelser, verksamhetsplan med budget samt styrelsens förslag och inkomna motioner med styrelsens yttrande skall finnas tillgängliga för medlemmarna senast en vecka före årsmötet. I kallelsen ska anges var dessa handlingar finns tillgängliga.                   

16 §     FÖRSLAG TILL ÄRENDEN ATT BEHANDLAS PÅ ÅRSMÖTE

Såväl medlem som styrelsen får avge förslag till ärende att behandlas av årsmötet.

Förslag från medlem ska vara styrelsen tillhanda senast fyra veckor före årsmötet. Styrelsen ska till årsmötet avge skriftligt yttrande över förslaget.

17 §     RÖSTRÄTT SAMT YTTRANDE- OCH FÖRSLAGSRÄTT

Medlem som har betalat förfallna medlemsavgifter och under mötesåret fyller lägst 18 år har rösträtt på mötet.

Rösträtten är personlig och får inte utövas genom ombud. Medlem som inte har rösträtt har yttrande- och förslagsrätt på mötet. Närvarande representanter för RF, DF, har yttranderätt på mötet

18 §     BESLUTFÖRHET OCH RÖSTLÄNGD

Röstländ ska upprättas. Årsmötet är beslutsmässigt med de antal röstberättigade medlemmar som är närvarande på mötet.

19 §     BESLUT och OMRÖSTNING

Beslut fattas med bifallsrop (acklamation) eller om så begärs efter omröstning (votering).

Med undantag för de i 8 § första stycket och 9 § nämnda fallen avgörs vid omröstning alla frågor genom enkel majoritet. Enkel majoritet kan vara antingen absolut eller relativ.

Val avgörs genom relativ majoritet. Med relativ majoritet menas att den (de) som erhållit högsta antalet röster är vald (valda) oberoende av hur dessa röster förhåller sig till antalet avgivna röster.

För beslut i andra frågor än val krävs absolut majoritet, vilket innebär mer än hälften av antalet avgivna röster.

Omröstning sker öppet. Om röstberättigad medlem begär det skall dock val ske slutet.

Vid omröstning som inte avser val gäller vid lika röstetal det förslag som biträds av ordföranden vid mötet, om denne är röstberättigad. Är ordförande inte röstberättigad avgör lotten. Vid val skall i händelse av lika röstetal lotten avgöra.

Beslut bekräftas med klubbslag.

20 §     VALBARHET

Valbar till styrelsen och valberedningen är röstberättigad medlem av föreningen. Arbetstagare inom föreningen får dock inte väljas till ledamot av styrelsen eller till revisor i föreningen

Styrelsen och valberedningen ska bestå av såväl kvinnor som män. I övrigt ska IKSU verka för att kommittéer och andra organ får sådan sammansättning att jämställdhet mellan kvinnor och män råder.

21 §     ÄRENDEN VID ÅRSMÖTET

Vid årsmötet ska följande behandlas och protokollföras:

1. Fastställande av röstlängd för mötet.
2. Fråga om mötet har utlysts i enlighet med 16 §.
3. Val av ordförande och sekreterare för mötet
4. Val av två protokolljusterare, tillika rösträknare, som jämte ordföranden ska justera mötesprotokollet.
5. Fastställande av föredragningslista.
6. Styrelsens verksamhetsberättelse för det senaste verksamhetsåret,
7. Styrelsens förvaltningsberättelse (balans- och resultaträkning) för det senaste räkenskapsåret.
8. Revisorernas berättelse över styrelsens förvaltning under det senaste verksamhets-/räkenskapsåret.
9. Fastställande av resultat- och balansräkning samt disposition av överskott respektive underskott i enlighet med balansräkningen.
10. Fråga om ansvarsfrihet för styrelsen för den tid revisionen avser.
11. Fastställande av medlemsavgifter.
12. Fastställande av verksamhetsplan samt behandling av budget för det kommande verksamhets-/räkenskapsåret.
13. Förslag som väckts av styrelsen eller röstberättigad medlem.
14. Val av

a) föreningens ordförande för en tid av 1 år;

b) två övriga ledamöter i styrelsen för en tid av 3 år,

c) 3 suppleanter i styrelsen med för dem fastställd turordning för en tid av 1 år;

d) 2 revisorer jämte suppleanter för en tid av ett år. I detta val får inte styrelsens ledamöter delta;

e) 3 ledamöter i valberedningen för en tid av ett år, av vilka en skall utses till ordförande;

f) beslut om val av ombud till SDF-möten (och ev andra möten där föreningen har rätt att representera med ombud).

15.  Fastställande av direktiv till Hälsa AB.

16.  Förslag till ordförande, ledamöter och suppleanter i Hälsa AB.

17.  Val av representanter till bolagsstämman i Hälsa AB som vid bolagsstämman ska verka för att de direktiv årsmötet fastställs följs.

18.  Förslag till två revisorer jämte suppleanter till Hälsa AB för en tid av två år.

19.  Övriga frågor.

22 §     EXTRA ÅRSMÖTE

Styrelsen kan kalla medlemmarna till extra årsmöte.

Styrelsen är skyldig att kalla till extra årsmöte när en revisor eller minst en tiondel av föreningens röstberättigade medlemmar begär det. Sådan framställning ska avfattas skriftligen och innehålla skälen för begäran.

När styrelsen mottagit en begäran om extra årsmöte skall den inom 14 dagar utlysa sådant möte att hållas inom två månader från erhållen begäran. Kallelse med förslag till föredragningslista för extra årsmöte skall tillställas medlemmarna senast sju dagar före mötet eller kungöras inom samma tid i ortspressen och på IKSUS hemsidan. Vidare ska kallelse jämte förslag till föredragningslista anslås på IKSUs officiella anslagstavla eller på annan lämplig plats..

Underlåter styrelsen att utlysa eller kalla till extra årsmöte får de som gjort framställningen vidta åtgärder enligt föregående stycke.

Vid extra årsmöte får endast det som föranlett mötet upptas till behandling.

Om rösträtt på extra årsmöte och om beslutsmässighet vid sådant möte gäller vad som sägs i 17 § och 18 §.

VALBEREDNINGEN

23 §     SAMMANSÄTTNING, ÅLIGGANDEN

Valberedningen består av ordförande och två övriga ledamöter valda av årsmötet för en tid av ett år.

Valberedningen ska ha en sådan sammansättning att jämställdhet mellan kvinnor och män kan nås samt att olika åldergrupper finns representerade.

Valberedningen utser bland sina ledamöter en vice ordförande. Valberedningen sammanträder när ordföranden eller minst halva antalet ledamöter så bestämmer.

Valberedningen ska senast fyra veckor före årsmötet till styrelsen överlämna sitt förslag.

Valberedningen ska senast 4 veckor före årsmötet tillfråga dem vilkas mandattid utgår vid mötets slut, om de vill kandidera för nästa mandattid.

Senast tre veckor före årsmötet ska valberedningen meddela röstberättigade medlemmar sitt förslag.

REVISORER

24 §     REVISOR

Revisorerna har rätt att fortlöpande ta del av föreningens räkenskaper, årsmötes- och styrelseprotokoll och övriga handlingar.

Föreningens räkenskaper ska vara revisorerna tillhanda senast en månad före årsmötet.

Revisorerna ska, i enlighet med god redovisningssed, granska styrelsens förvaltning och räkenskaper för det senaste verksamhets- och räkenskapsåret samt till styrelsen överlämna revisionsberättelse senast tre veckor före årsmötet.

STYRELSEN
Styrelsen ansvar för IKSUs löpande förvaltning

25 §     SAMMANSÄTTNING

Styrelsen består av ordförande och sex övriga ledamöter, samt tre suppleanter som alla utses vid val på årsmötet.

Styrelsen ska bestå av kvinnor och män. Studerande och anställda vid Umeå universitet ska om möjligt finnas representerade.

Styrelsen utser inom sig vice ordförande och de övriga befattningshavare som behövs.

Avgår ledamot före mandattidens utgång inträder suppleant i dennes ställe enligt samma ordning för tiden t.o.m. nästföljande årsmöte.

Styrelsen får utse person till adjungerad ledamot. Sådan ledamot har inte rösträtt men kan efter beslut av styrelsen ges yttrande- och förslagsrätt, men deltar ej i beslutet

26 §     STYRELSENS ÅLIGGANDEN

När årsmöte inte är samlat är styrelsen IKSUs beslutande organ och ansvarar för föreningens angelägenheter.

Styrelsen ska – inom ramen för RF:s, vederbörande SF:s och dessa stadgar – svara för IKSUs verksamhet enligt fastställda planer samt tillvarata medlemmarnas intressen.

Det åligger styrelsen särskilt att

• tillse att för IKSU följer gällande lagar, förordning, föreskrifter och ingångna avtal
• verkställa av årsmötet fattade beslut
• planera, leda och fördela arbetet inom IKSU
• ansvara för och förvalta IKSUs medel samt redovisa dessa enligt god redovisningssed
• lämna revisorerna upplysningar och handlingar som behövs för att de ska kunna fullgöra sina uppgifter enligt stadgarna och god redovisningssed
• lämna förslag till direktiv för Hälsa AB
• förbereda årsmöte
• anställa sportchef och utforma instruktioner för denne

Ordföranden är IKSUs officiella representant.

Ordföranden ska leda styrelsens förhandlingar och arbete samt övervaka att föreningens stadgar och övriga för föreningen bindande regler och beslut efterlevs. Har ordföranden förhinder ska vice ordföranden träda in i ordförandens ställe.

Styrelsen ska besluta om fördelning av arbetsuppgifterna i övrigt.

Mellan styrelsemöten arbetar ett verkställande utskott (VU) bestående av ordförande, viceordförande och om VU finner det erforderligt utse person till adjungerande ledamot.

VU har till uppgift att

-          sköta den löpande verksamheten mellan styrelsemötena

-          verkställa av styrelsen delegerade beslut

-          förbereda styrelsemötena i form av kallelse m.m

27 §     KALLELSE, BESLUTFÖRHET OCH OMRÖSTNING

Styrelsen sammanträder på kallelse av ordföranden, eller då minst halva antalet ledamöter har begärt det.

Kallelse till sammanträde ska i god tid tillställas samtliga ledamöter med uppgift om vilka ärenden som ska behandlas vid sammanträdet. Ledamot som är förhindrad att närvara ska meddela detta till ordförande eller till annan av denne utsedd person.

Suppleant, som inte tjänstgör i ledamots ställe, har närvaro- och yttranderätt vid sammanträdet, men inte rösträtt.

Styrelsen är beslutsmässig när samtliga ledamöter kallats och då minst halva antalet ledamöter är närvarande. För alla beslut krävs att minst hälften av styrelsens samtliga ledamöter är ense om beslutet. Vid lika röstetal har ordföranden utslagsröst. Röstning får inte ske genom ombud.

I brådskande fall får ordföranden besluta att ärende skall avgöras genom skriftlig omröstning eller vid telefonsammanträde. Om särskilt protokoll inte upprättas skall sådant beslut anmälas vid det närmast därefter följande sammanträdet.

Vid sammanträde ska protokoll föras. Protokoll ska justeras av mötesordföranden och av en särskilt utsedd protokolljusterare. Avvikande mening ska antecknas till protokollet. Protokoll ska föras i nummerföljd

28 §     ÖVERLÄMNANDE AV BESLUTANDERÄTT

Styrelsen får överlåta sin beslutanderätt i enskilda ärenden eller i vissa grupper av ärenden till sektion, kommitté eller annat organ eller till enskild medlem eller anställd.

Den som fattat beslut med stöd av bemyndigande enligt föregående stycke ska fortlöpande underrätta styrelsen härom.

Det förutsätts att beslut som fattas av styrelsen, liksom beslut med stöd av delegation, faller inom ramen för gällande verksamhetsplan och budget

SEKTIONER

29 §     BILDANDE OCH NEDLÄGGNING AV SEKTIONER

Beslut om bildande eller nedläggning av sektion fattas genom majoritetsbeslut av föreningens årsmöte eller extra årsmöte som sammankallats för prövning av sådan fråga.

30 §     SEKTIONSSTYRELSE

Ledningen för varje sektion utövas av en sektionsstyrelse, bestående av ordförande, kassör och övriga ledamöter.

Sektionsstyrelse väljs årligen bland röstberätti­gade föreningsmedlemmar som bedriver den sektionen. Sektionsmötets val av sek­tionsstyrelse ska underställas för­eningens styrelse för godkännande.

 Härutöver får föreningens styrelse utse en av sina ledamöter att ingå i sektionsstyrel­se.

31 §     INSTRUKTIONER FÖR SEKTIONSSTYRELSE

IKSUs styrelse ska, i särskild instruktion eller på annat lämpligt sätt, fastställa de befogenhe­ter och skyldigheter som sektionsstyrelse har.

32 §     BUDGET OCH VERKSAMHETSPLAN FÖR SEKTIONEN

Sektionsstyrelsen upprättar förslag till budget och verksamhetsplan för sektionen att gälla under nästföljande verksamhetsår. Budget och planen inges till styrelsen för godkännande på tid som denna bestämmer. Styrelsen gör de ändringar i budgeten och planen som bedöms vara nödvändiga med hänsyn till föreningens skyldigheter i olika hänseenden, föreningens ekonomiska ställning eller den väntade utvecklingen av den idrottsliga verksamheten

TVIST

33 §               SKILJEKLAUSUL

Talan i tvist mellan medlem och föreningen får inte väckas vid allmän domstol. Sådan tvist skall, utom i fall då annan särskild ordning är föreskriven i RF:s eller SF:s stadgar, avgöras enligt lagen om skiljeförfarande. Dock skall följande gälla rörande kostnaderna för skiljeförfarandet. Vardera parten svarar för egna kostnader liksom för kostnaderna för den skiljeman man utsett. Ordförandens kostnader, inklusive kostnaderna för eventuell sekreterare, delas lika mellan parterna.

Bilaga

Bra i idrott och bra idrott

Vi vill på alla nivåer bedriva vår idrott så att den utvecklar människor positivt såväl fysiskt och psykiskt som socialt och kulturellt.

Fysisk utveckling

Idrott är fysisk aktivitet. Kroppen är skapad för aktivitet. Därför är idrott bra och utvecklande för oss människor. Genom idrottsverksamheten tränar vi och utvecklar kroppen så att vi mår bra och kan prestera mera såväl på idrottsbanan som i vardagen. Detta gäller inte minst dem som har fysiska handikapp. Genom att vara kontinuerligt aktiva vidmakthåller vi vitala funktioner även när vi blir äldre. Idrotten har på så sätt stor betydelse för folkhälsan.

Psykisk utveckling

Idrott svarar mot djupt liggande mänskliga behov. I idrotten får vi utlopp för glädje och spontanitet, vi trivs och mår bra.

Människan behöver utmaningar och mål att sträva efter. Idrott är utmanande och spännande. I idrot­ten finns ett inbyggt tävlingsmoment som inspirerar oss att testa våra gränser, att uppnå bättre resultat och att prestera mer. Att nå ett uppsatt mål skänker tillfredsställelse oavsett nivå. Att kämpa tillsammans med andra för att nå detta mål ger erfarenheter som är värdefulla på livets alla områden.

Idrott rätt bedriven är bra för barn. Forskningsresultat visar att idrottsaktiviteter medverkar till barns allsidiga utveckling. Därför bör alla barn ha möjlighet att idrotta varje dag – i skolan, i föreningen eller spontant i bostadsområdet.

Social utveckling

Idrott ger gemenskap. För många är kamratskapen i föreningen ett avgö­rande skäl att engagera sig. Många barn och ungdomar får i föreningen en trygg social gemenskap. De lär sig att respektera och umgås med andra människor, också över generationsgränser, kulturella och etniska gränser. Genom ledarna får de positiva vuxna förebilder. Samhörigheten i föreningen motverkar människors isolering. Idrott i förening ger därmed, rätt bedriven, ett mervärde som ska vara tillgängligt för alla som vill.

Kulturell utveckling

Elitidrotten har genom sin oregisserade dramatik och utövarnas skicklighet en stark attraktionskraft på människor i alla samhällsskikt och i alla åldrar. Som förebilder är utövarna av stort värde för barn och ungdomar.

På de flesta orter i landet finns en eller flera idrottsföreningar. Genom sin verksamhet bidrar de till bygdens utveckling och skapar en värdefull identifikation med orten.

Idrotten är en central och folkkär del av vårt svenska kulturarv.

Det finns således mycket som är bra med idrotten…

Men eftersom idrott betyder så mycket i så många människors liv är det också viktigt att den bedrivs på ett bra sätt. Idrottsrörelsen strävar därför efter att kontinuerligt utveckla och förbättra verksamhe­ten och anpassa den efter de aktivas behov och önskemål.

Demokrati

Varje deltagare ska, inom de ramar som är tillgängliga, få möjlighet att utvecklas efter sina och den egna gruppens önskemål. Detta uppnås genom att alla medlemmar, oavsett ålder och kön, är delak­tiga i de beslut som formar verksamheten. En viktig del av idrottsrörelsens demokratiska fostran är att varje människa kan påverka genom att ta ansvar för sig själv och sin grupp, såväl genom en demokratiskt uppbyggd mötesverksamhet som i den vardagliga träningen och tävlingen.

Fostran

Idrottens föreningsliv är en viktig uppfostringsmiljö för många barn och ungdomar. Vi ska med en genomtänkt verksamhet påverka attityder och värderingar på ett positivt sätt. Särskilt viktigt är det att verksamheten är utformad så att barn lär sig respektera varandra som kamrater och medtävlare. Att glädjas åt varandras framgångar och stötta varandra vid motgångar är viktiga delar i idrottsgemenskapen. Inom idrotten lär vi oss hur kroppen fungerar och tar ställning mot sådant som är skadligt och nedbrytande, t ex användandet av droger.

Jämställdhet

Idrotten är lika viktig för kvinnor som för män, för flickor som för pojkar. Och alla är lika viktiga för idrotten. Därför ska det inom idrottsrörelsen finnas jämställdhet mellan könen. Med det menar vi att det ska finnas lika möjligheter för alla, oavsett kön, att utöva idrott vilket kräver att kvinnlig och manlig idrott värderas och prioriteras på ett likvärdigt sätt. Vi delar på ansvaret för utvecklingen genom att på alla nivåer inom idrottsrörelsen ta tillvara såväl kvinnors som mäns olika erfarenheter och värderingar som ledare. Vi fördelar och utformar också uppdragen så att både kvinnor och män kan medverka.

Rent spel

En känsla för ärlighet och rent spel ligger i idrottens natur. Det är meningslöst att tävla om inte alla följer gemensamt uppsatta regler. Därför arbetar vi för en konsekvent regelefterlevnad och uppmuntrar gott uppträdande såväl på som vid sidan av idrottsarenan. Därför tar svensk idrott också avstånd från och arbetar aktivt mot användandet av förbjudna preparat – doping – för att uppnå bättre resultat.

Förebygga skador

När idrott utövas uppkommer ibland skador av olika slag. Genom utbildning och rätt bedriven trä­ning försöker vi förebygga skador. Vi strävar även efter att lära utövare och ledare handskas med lättare skador utan inblandning av sjukvården.

Sund ekonomi

Inom idrotten hanterar vi mycket pengar. Detta är särskilt aktuellt i elitsammanhang och inom vissa massmedialt exponerade idrotter. All hantering ska ske efter sunda principer med hänsyn tagen till vår folkrörelses etiska krav.

Respekt för andra

Idrotten är till hela sin idé internationell. Idrottsligt utbyte mellan olika nationer och etniska grupper på alla nivåer breddar våra kontaktytor. Den ökar vår förståelse för andra kulturer, och stärker samverkan mellan människor över nationsgränserna. Genom att idrot­ten är gränslös kan den via föreningarna bidra till att integrera nykomlingar i det svenska samhället. Människor av olika nationalitet, ras och religion kan med idrottsgemenskapen som utgångspunkt lära känna varandra, respektera och förstå varandras olika värderingar, vilket motverkar främlingsfientlighet och rasism.

Ideellt engagemang

I idrottsrörelsen är medlemmarna med av egen fri vilja. De utformar och leder själva verksamheten. Att vara delaktig och ta gemensamt ansvar ger verksam­heten ett mervärde. Hundratusentals ledare satsar oavlönat tid och kraft på att leda och fostra barn och ungdomar. De medverkar härigenom till en positiv utveckling i samhället. Det ideella engagemanget utgör i sig en kraft att värna om. Det är idrottens kännemärke. De ideella le­darna ska kontinuerligt erkännas, uppmuntras och ges möjlighet till utveckling.

Miljömedvetenhet

Alla är vi beroende av och vill ha en ren och frisk miljö att överlämna till våra barn.  Medvetenhet om miljöns krav och människans påverkan är en viktig del av barns och ungdomars fostran. Idrottsrörelsen tar sitt ansvar genom att så långt det är möjligt anpassa sin verksamhet så att den inte påverkar miljön negativt. Många idrotter använder dessutom naturen som sin ”idrottsplats”. Här har vi mot bakgrund av bl a allemansrätten ett särskilt ansvar förenat med såväl rättigheter som skyldigheter.

Alternativ

MEDLEMSMÖTE och ÅRSMÖTE

Varje år hålls ett medlemsmöten, före april månads utgång (vårmöte) och det årsmöte före november månads utgång.

(höstmöte).

1

FÖRSLAG TILL ÄRENDEN ATT BEHANDLAS MEDLEMSMÖT

Såväl medlem som styrelsen får avge förslag till ärenden att behandlas av medlemsmöte.

Motion (förslag) från medlem skall vara styrelsen tillhanda senast fyra veckor före medlemsmötet. Styrelsen skall till mötet avge skriftligt yttrande över motionen.

 

RÖSTRÄTT SAMT YTTRANDE- OCH FÖRSLAGSRÄTT

Rösträtt på medlemsmöten har de medlemmar som har fullgjort sina ekonomiska förpliktelser mot IKSU och före mötet fyllt 15 år. Rösträtten är personlig.

Medlem som inte har rösträtt har yttrande- och förslagsrätt på mötet.

Närvarande representanter för RF, DF, SGF och GDF har yttranderätt på

mötet.

 

BESLUTFÖRHET OCH RÖSTLÄNGD

Röstlängd skall upprättas. Medlemsmötet är beslutsmässigt med det antal röstberättigade medlemmar som är närvarande på mötet och det antal röstberättigade medlemmar som är företrädda genom ombud.

7

ÄRENDEN VID MEDLEMSMÖTET

Vid samtliga medlemsmöten skall följande ärenden behandlas och protokollföras:

1. Fastställande av röstlängd för mötet.

2. Fråga om mötet har utlysts i enlighet med xx §.

3. Val av ordförande och sekreterare för mötet.

4. Val av två protokolljusterare, tillika rösträknare, som jämte ordföranden skall justera mötesprotokollet.

5. Fastställande av föredragningslista.

 

Därutöver ärenden som behandlas vid medlemsmötet

6. Styrelsens verksamhetsberättelse för det senaste verksamhetsåret.

7. Styrelsens årsredovisning (resultat- och balansräkning) för det senaste räkenskapsåret.

8. Revisorernas berättelse över styrelsens förvaltning under det senaste verksamhets- och räkenskapsåret.

9. Fastställande av resultat- och balansräkning samt disposition av överskott respektive underskott i enlighet med balansräkningen.

10. Fråga om ansvarsfrihet för styrelsen för den tid revisionen avser. 11. Fastställande av direktiv till Hälsa AB.

12. Förslag till ordförande, ledamöter och suppleanter i Hälsa AB styrelse.

13. Val av en medlemsrepresentant vid bolagsstämma i Hälsa AB som vid bolagsstämman skall verka för att de direktiv medlemsmötet fastställt följs.

14. Förslag till två revisorer jämte suppleant till Hälsa AB för en tid av två år.

15. Förslag som väckts av styrelsen eller röstberättigad medlem minst 28 dagar före mötet.

16. Övriga frågor.

Därutöver ärenden som behandlas vid årsmötet

6. Fastställande av medlemsavgifter, övriga avgifter, medlemslån, verksamhetsplan och budget för det kommande verksamhets- och räkenskapsåret.

7. Val av ordförande i IKSU för en tid av ett år.

8. Val av halva antalet övriga ledamöter i styrelsen – förutom företrädare för IKSU – för en tid av två år.

9. Val av en suppleant i styrelsen för en tid av två år.

10. Val av två revisorer jämte suppleanter för en tid av ett år. I detta val får styrelsens ledamöter ej delta.

11. Val av tre ledamöter i valberedningen för en tid av ett år, av vilka en skall utses till ordförande.

12. Val av ombud till xxx möte.

13. IKSUs vision.

14. Förslag som väckts av styrelsen eller röstberättigad medlem minst 28 dagar före mötet.

15. Övriga frågor.

Beslut om stadgeändring eller fråga av större ekonomisk betydelse för IKSU eller medlemmarna får fattas endast om ärendet angivits i kallelsen till mötet.

 

EXTRA MEDLEMSMÖTE

Styrelsen kan kalla medlemmarna till extra medlemsmöte.

Styrelsen är skyldig att kalla till extra medlemsmöte när en revisor eller minst en tiondel av IKSUs röstberättigade medlemmar begär det. Sådan begäran skall ske skriftligen och innehålla skälen för begäran. När styrelsen mottagit begäran om extra medlemsmöte skall den inom 14 dagar kalla till sådant möte. Kallelse skall tillsändas medlemmarna via brev (poststämpel) eller e-post, om sådan är anmäld, samt anslås på IKSUs anslagstavla och hemsida. Kallelsen skall tillsändas en per hushåll.

Föredragningslista skall finnas tillgänglig på IKSUs kansli, anslagstavla och hemsida senast en vecka före medlemsmötet. Mötet skall hållas inom två månader från kallelsen. Underlåter styrelsen att utfärda föreskriven kallelse får den eller de som begärt mötet utfärda kallelse i enlighet med föregående stycke. Vid extra medlemsmöte får endast det som föranlett mötet behandlas. Om rösträtt och om beslutförhet på extra medlemsmöte gäller vad som sägs i 1xx § och xx §.